Slutet gott, allting gott
2011 har varit ett bra år för mig. Jag hade tänkt göra en sammanfattning av hela året precis som alla andra bloggare har gjort, men jag ska nog bespara er det. Ni kan ju läsa själva om ni vill, det finns ju i arkivet. Alternativ två var att göra samma lista som jag gjorde förra året, men jag vet inte riktigt om ni är så himla intresserade av den så den idén har jag bordlagt tills vidare.
Istället tänkte jag passa på att önska er ett riktigt gott nytt år!
Jag hoppas det nya året bringar lycka, välmående och kärlek. (Kärlek måste alltid vara med!) Jag hoppas ni får en massa glada dagar, fina minnen, spännande utmaningar och mycket annat som ni kan minnas med glädje om exakt 1 år. Och om 10 år. Och om 40 år. Och varför inte om 100 år, om vi skulle råka bli så gamla?
Gott nytt år, kära vänner. Jag önskar er allt gott! ♥
♥ God Jul ♥
Jag hoppas ni får en fantastisk fin dag, oavsett om ni firar jul eller inte, om ni är ensamma eller i sällskap med nära och kära eller hur ni nu gör idag. Hoppas ni är omgivna av kärlek och glädje.
Kram! ♥
Ser jag ens ut som en terrorist?
När jag skulle åka till Spanien var det himla nära att jag fick strul i security-controllen igen, men jag hann avstyra det för jag hade vett nog att leta igenom alla mina fickor noggrant innan jag åkte till flygplatsen. Och tur var väl det, för jag hittade inget mindre än ett rakblad i jackfickan. Prydligt inslaget i lite maskeringstejp.
Föreställ er att jag hade trippat igenom säkerhetskontrollen med oskyldig uppsyn (för jag ser ut så ibland) och så hade de bistert stannat mig i säkerhetskontrollen och bara: "VAD HAR DU HÄR?!" och jag hade antagligen svarat "Va? En regnjacka (ser ni väl?!)" för de hade väl antagligen pekat på den. Och sen hade jag fått försöka förklara varför i allsin dar jag springer omkring med ett jättefarligt rakblad lite smidigt undangömt i ärmfickan på en Craft-regnjacka.
Jag tror inte det hade gått så himla bra med det där förklarandet. Eller hade ni kanske trott mig om jag sa att jag har ett rakblad i min vänstra ärmficka på min Craft-regnjacka för att jag, 2 månader tidigare ungefär, använde nämnda rakblad för att skära upp skåror i massa olikfärgade sugrör. Och varför jag gjorde det var för att trädborrkärnorna jag hade borrat i en massa tallar 50 km öster om Abisko inte skulle skadas i hanteringen av mig mina kurskamrater, eller SJ.
Hade ni trott på det? Låter det ens vettigt? Nej jag menar det. Hade ju blivit förhörsrummet direkt.
Inte för att det verkar speciellt vettigt ens för mig. Och absolut inte om man ser på bilden.
Fröken-Ute-I-God-Tid (Som-Vanligt)
Varför blir det såhär varje gång?
Klockan är past-my-bedtime och jag borde sova. Gör jag det? Nej. Vad borde jag ha gjort? Packat. Har jag gjort det? Nej.
Så ni kan ju tänka er paniken här i det Myiska hemmet: "vad sjuttsingen ska jag ha med mig?" | "jag har INGA kläder!" | "var är plattången/julklappen/bankdosan/resväskan/mitt förnuft!?!?" | "AAAAAHHHH!" | och så vidare.
Herregud. Att jag aldrig lär mig!
Med vänliga packpanikshälsningar,
Fröken-Ute-I-God-Tid (Som-Vanligt)
Tvättis-tankar
Jag vet inte hur ni brukar se ut när ni är i tvättstugan, men jag brukar definitivt satsa på att se väldigt FASHION ut när jag ska till tvättis. Såhär till exempel:
Snyggt va?
En annan grej - varför händer det här alltid när man har bara väldigt lite tvättmedel kvar? Vad är det som får tvättmedlet att bestämma sig för att HOPPA ut ur kartongen på det här sättet?
Och så en tredje grej - min källare är verkligen dödsläskig. Jag är alltid lite nojjig när jag går igenom här, speciellt på kvällarna. För visst ser det ut som att läskiga mördare kan kan tänka sig att gömma sig precis överallt här?
Catalunya-resan i bilder
Nu har jag kommit hem från Spanien. Tycker ni det ser göttigt och varmt ut?
Om ni gör det blir jag nöjd för då har jag lyckats lura er. Det var nämligen inte riktigt sådär varmt som det ser ut på bilden. Inte alls, faktiskt. Det var nämligen förhållandevis kallt ungefär hela tiden. Extra kallt blev det förstås för att vi härjade runt uppe på höga höjder och inne i grottor och nere i gruvor.
Men det gjorde inte så mycket, för vi har fått se så himla mycket häftiga och fina grejer. Ni kan få se på bilderna själva!
Första dagen åkte vi till Montserrat och tittade på konglomerat
Varje morgon gick vi till stranden och gjorde våra mätningar
En dag åkte vi till ett saltställe
En dag frös vi extra mycket och tittade på diverse jordbrukspåhitt
En dag åkte vi till la Mussara och klättrade i grottor och såg på utsikt
En dag tillbringade vi i vinregionen Priorat och såg fina landskap, ledsna vindruvor och typ galet mycket terrassordlingar
Vi tittade på spännande geologiska landskap och höll på att blåsa bort i vinden
Vi var nere i en nerlagd blygruva tittade på stalagmiter och stalaktiter
En dag fick vi 1,5 timmar på oss att undersöka en fin gammal stad
Alla dagar fick vi se på vacker utsikt, minst såhär fin
Vi åkte till Flix och blev besvikna för att slottet var stängt fast det gjorde inget för utsikten var fin och mycket lärorik ändå
Sista kvällen kunde vi gå långa promenader och se på solnedgången, så det gjorde jag
.. och så gjorde vi en himla massa mer men nu får det räcka med bilder tycker jag. Jag har haft det bra i Spanien och det var väl mest det jag ville säga.
Vamos a la playa!
Vi (jag och mina 25 kurskamrater + 2 lärare) ska nämligen ner och göra lite fältstudier i Katalonien. Så, nej jag ska inte ligga och glassa på en strand hela veckan, trots rubriken. (Men jag har aldrig hört en låt som heter "Vamos a la Catalonia" så det fick bli så).
Det är lite vinter där med, men 15-17 grader är ändå 15-17 grader varmare än här, och dessutom ska det finnas en massa spännande att se på i Spanien. Typ stenar, deltan, öknar och sånt.
Så.. Hejhej!
Hola. Me llamo My!
Du vet att du är virrig när ...
(Jag måste alltså ha lagt in en halvskalad clementin i kylskåpet någon gång igår kväll. Hur tänkte jag där?)
Glöggprojektet 2011
Och glögg blev det. Vi bestämde oss för frångå receptet lite och smaksätta vår egen glögg med något spännande. Min idé av något spännande var ett tillskott av vanilj. Björns idé av något spännande var att tillsätta cyanid i sin glögg.
Det var nämligen såhär: Björn tänkte att det vore gott med lite bittermandel i glöggen, "så att den inte blir för söt, utan får en bittrare, mer vuxen karaktär". Jo, det lät ju förnuftigt så vi köpte bittermandel. Väl hemma hackade vi upp bittermandeln och så hällde Björn ner det i sin glögg. Det var först när mandeln var i glöggen som vi läste på paketet att bittermandel är lite giftigt. Hoppsan, tänkte vi och så googlade vi fram att bittermandel innehåller blåsyra. Som i princip är cyanid. Det var ju kanske lite dumt.
Hur som helst har den här glöggen nu stått hemma hos mig i flertalet veckor och glöggat till sig och igår var det äntligen dags att kalla den klar och tappa upp glöggen på flaskor. Så det gjorde vi.
Det var ett himla kladdigt och kletigt projekt. Men glöggen är klar och den blev rätt god. Dessutom: lite cyanid har ju ingen dött av, så vi drack Björns glögg med. Den var också rätt god.
Små vardagliga störningsmoment
Saker som stör #132
När mjölkkartongen på något sätt har gjort sig själv inbrottssäker.
Sen står man där och harvar med en kniv eller en sax, vilket oundvikligen resulterar i mjölk överallt förutom där man vill ha den - i glaset, till kaffet eller till flingorna.
Eller? Får ni bara mjölkkartonger som öppnar sig utan problem? Snälla säg att ni känner igen er i det här.
Hur gjorde folk när det snöade innan Facebook fanns?
Från det ena till det andra - det har snöat här i natt. Jag tycker det är lika spännande att det här att det snöar är någonting som verkar driva de allra flesta till att sätta sig vid Facebook och informera alla om det. "SNÖ!", "Det snöar, hurra!", "ÄNTLIGEN! SNÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!".
Snö var det ja. Jaha? Och? Det kom snö. I år också. Och det ser ut precis som vanligt; vitt, kallt och blött. Liksom - jag ser att det snöar. Jag har sett det förut, Captain Obvious. Nu är jag visserligen inget direkt fan av snö, om man säger så, men ärligt talat...? Är det verkligen nåt att hetsa upp sig över?
Jag menar, det är minsann ingen som exalterat skriver "DET REGNAR!" när väl det regnar. Just saying.
För mycket måndagsmorgon
Allting har liksom bara varit jobbigt den här morgonen. Speciellt den där biten när jag var tvungen att kliva upp från sängen. Det var väldigt kämpigt. Men andra moment har varit minst lika påfrestande. Till exempel upptäckte jag nyss att yoghurten som jag har ätit till frukost gick ut på datum för 3 dagar sen. Man kan ju kanske tycka att jag borde ha känt det på smaken men yoghurten var rätt så himla äcklig från första början så jag tänkte inte så mycket. Jag bara kryddade med mycket kanel för att dämpa äckelsmaken lite och så åt jag. Herregud.
Men för all del, god morgon.
OBS: Bilden är tagen en annan morgon, som definitivt inte var en måndagsmorgon.
Här får ni feedback
Youtube. Nytt utseende. Förändring.
Jag kunde inte hjälpa det, men jag fick direkt ett besvärat ansiktsuttryck och olustiga känslor. Jag försökte snabbt snabbt snabbt hitta någonting som var likt sig själv, bara en enda liten grej. Och så såg jag en grej därnere längst nere i högra hörnet. "Skicka feedback". Mitt besvärade ansiktsuttryck fulländades med en djup rynka i pannan.
Så här har ni feedback. Jag vet inte om jag inte tycker om det nya utseendet eller om jag bara inte tycker om förändring. Men i vilket fall som helst tycker jag inte om min bekymmersrynka mitt i pannan.
Så vad sägs om att jag loggar in på tuben, låtsas som inget har hänt och så surfar jag humor, konstiga klipp och söta små djur istället? Ja? Det blir bra va? Ja? Så gör vi. Bra.
Här ligger jag och skrattar
Varje gång jag har färdigställt en uppgift i skolan eller skrivit tenta hamnar jag i ett halvapatiskt mentalt vakuum. Det är som att jag liksom har tänkt klart för stunden och inte orkar tänka mer.
Vid sådana tillfällen brukar jag antingen dricka öl med kurskamrater (obligatoriska tentaölen, ni vet) eller så hamnar jag på soffan. Idag hamnade jag på soffan. Med datorn på magen. Jag ser stand-up.
(Bloggar från iPhonen)(Datorn är ju upptagen med Youtube).
Jag har barnasinnet kvar. Ju.
Typ som att jag gillar att gå runt och pilla på folks lösa armbåge-skinn. Det gör tydligen ungar också. Eller att jag brukar gå rakt in i saker (bord, stolar, dörrar, väggar etc.). Så gör ungar nämligen också, enligt min kurskamrat. Jag spiller alltid när jag äter - precis som ungar. Jag kan inte riktigt höger och vänster - de kan inte de heller. Jag stammar ibland när jag blir exalterad - ungar gör samma sak. Jag vaknade mitt i natten och var rädd för monster under sängen - ungar är rädda för monster under sängen. Och så vidare. Listan kan göras lång.
Alltså, kommentaren "nu gör du ju precis sådär som barn gör!" är ett stående inslag i min vardag. Fast en annan kurskamrat tog allt det här till en helt ny (och ganska jobbig) nivå när hade stått och funderat på det här ett tag och så sa han: "My. Du kanske.. inte är som ett barn. Du kanske är.. lite efterbliven?"
Äsch.
"Nu leker du på en lekplats, precis sådär som barn gör! Med ett barn!"
