Ingvar, vi behöver prata.


Förra veckan damp nya IKEA-katalogen ner hemma hos oss. Först tänkte jag att det måste vara något sjukt skämt från Ingvar Kamprads sida, att han liksom hade listat ut att jag precis hade köpt radhus och därför såg en chans för honom attt håva in rediga slantar. Och det har han ju! (Chans alltså.) (På pengar alltså.) (Inte på mig.) Förra veckan kändes det nämligen som att mitt jobb lika gärna hade kunnat sätta in hela min månadslön rätt in på något sorts IKEA-konto. Kanske till och med Ingvards privata?
 
Men nu, efter att ha spenderat sisådär 13 timmar på IKEA, är jag inte riktigt lika förtjust i det där stället. Vi har nämligen köpt vårat kök därifrån. Och jag vet inte om någon av er har provat att beställa kök därifrån men det är ungefär tidernas största prövning av både förhållanden och tålamod. Speciellt mitt tålamod, ska sägas.
 
IKEA har ett program som är lite som en omständig version av spelet The Sims. Man får lägga in allt man vill ha i ett program och så får man se allting i olika vinklar och simuleringar och jag-vet-inte-vad. Och det är tusen saker man måste välja och tusen saker man måste tänka på och tusen saker att mäta och allting tar sådan fruktansvärd tid att jag fick fyra stycken rastlöshetsutbrott och var tvungen att gå därifrån. Det var i lördags. Mitt tålamod blev inte riktigt bättre när vi i söndags upptäckte att vi har mätt "lite" fel och att vi var tvungna att göra om allting - ergo: åka tillbaka till det förbenade varuhuset en gång till. Fast den här gången tog jag med mig livsviktig nödproviant (dvs choklad).
 
Nu återstår bara att få hem alltihop (vi har en många sidor lång plocklista på alla produkter) och att få monterat upp allting. To be continued.
I huvudet på My | | 3 kommentarer |

Tre semesterveckor är minst 1585 procent kortare än tre novemberveckor. Minst alltså.

Imorgon är det back to basics igen. Och eftersom jag ju nu ska börja jobba igen så förklarar jag härmed sommaren för överstånden och färdig och slut. På så sätt känns det inte riktigt lika jobbigt.
 
Det har verkligen hänt mycket under de här tre veckorna av ledighet. Jag började med att njuta av fint svenskt sommarväder på allra bästa sätt - i fina fina skärgården hos några vänner med krabbfiske, sjöstjärnejakt, grillkväll och massvis med skratt. Och sen var det plötsligt ett helt år sen jag och John blev tillsammans och det är minsann en himla fin anledning att fira! Dagen efter det bar det iväg på 2 veckors semester i Turkiet med allehanda äventyr och poollekar, snorkling i havet, båtutflykter, turkiska spaupplevelser, god mat, en dagstur till Grekland och ön Kos skratt, nya vänner, kronisk blå himmel och lata dagar. Det var perfekt. (Fast kanske lite lite lite för varmt faktiskt.) Och i fredags, när vi precis hade kommit hem fick vi äntligen nycklarna till vårt nya hem. Ett gult radhus med en blå dörr och plats till massa drömmar.
 
Fint så det förslår faktiskt! Vad har ni gjort?
 
Här har ni lite bilder från semesteralbumet. (Ja jag brukar ju slänga in massa bilder när jag har blioggat dåligt. Och ni brukar ju acceptera ursäkten och kommentera lite mer när jag har gjort det så vi kan väl göra som vi brukar nu?)
 
 

 
 
 
 
I huvudet på My | | 6 kommentarer |
Upp