Igår var jag på en sån däringa internet-dejt.

Ja, alltså jag var och bloggfikade med Anna. Så det var väl kanske rent krasst inte så dejt-aktigt och kanske inte så himla superromantiskt i de starka glödlampornas sken på Condeco - men trevligt, det var det! Anna och jag lyckades prata bort hela kvällen, trots att vi aldrig har träffats innan. Helt plötsligt var klockan halv tio på kvällen och det var läge att "börja tänka på refrängen", som det så fint heter.

Anna är fin hon. Om ni inte redan har kikat in på hennes blogg tycker jag att ni ska göra det här.

Bilden är för övrigt den enda bilden jag tog igår. Jag lovar att jag inte har fångat Anna i någon sorts form av grön säck och sedan placerat henne i ett skyltfönster. Det är det nämligen redan någon annan som har gjort, fast med en massa barn istället. Hemskt.

Jag skulle gå och inhandla mig en blomma. Jag ger mig liksom inte, jag VILL ha en blomma, men eftersom de dör hela tiden så har det hittills varit ett omöjligt projekt. Därför skulle jag skulle gå och handla en blomma, men jag såg på en affisch att Isabella skulle befinna sig på Limit så jag smet in där.

Jag är helt starstrucked, om jag ska vara ärlig. Isabella är så otroligt trevlig och uppmärksam! När alla hade gått stod jag kvar och snicksnackade om lite allt möjligt. Jag tror att jag möjligen babblade alldeles för osammanhängande för att hon skulle hänga med i allt jag sa, men jag var så tagen av att faktiskt stå och prata med henne.

Där stod jag, lilla My från Grönland och visade självaste Isabella Löwengrip bilder från mitt hemland ur min kamera nästan som det är varje dag jag träffar bloggkändisar.

Jag har liksom läst hennes blogg i lite mer än 3 år och nu stod jag och småpratade med henne i en halvtimme och visade bilder på min familj. Absurt.

Det är så häftigt att det inte spelar någon roll att jag glömde at köpa en blomma.

Undrar ni kanske varför jag är vaken vid denna arla timme denna vacka lördag? Undrar ni inte? Undrar ni?

Frikadellen & jag har avtalat att gå på secondhand-jakt idag.

& då måste man vara där tidigt, så att man kan fynda de allra finaste sakerna.

Efter mitt dryga 1,5 år som bloggare har jag hunnit träffa en del av er fellow bloggers. Förutom de som jag har sprungit in i på stan (Blondinbella, StinaLee, Amir) så har jag träffat följande eminenta bloggare.

Rebecca utan Räkor träffade jag första gången en augustidag sommaren 2009 i Norrköping. Vi har träffats igen & fler gånger ska det bli.
Pelle sprang jag in i på 4;ans spårvagn härom veckan.
Spiderchick fick jag den stora äran att träffa på Bloggträffen som hon och Avenymamma anordnade. Jag har alltså slagit två flugor i en smäll. Dessutom blev jag möjligen lite starstrucked på kuppen!
IdaLinn bjöd mig på 3D bio första gången vi träffades. Det är finfina poäng på det faktiskt! Vi har varit på bio fler gånger.
Kotteby träffade jag när jag gick och såg honom stå-uppa på Mitt andra Hem i november 2009.
Anne träffade jag allra första gången en kall kall decemberdag i 2009 tillsammans med tre förkläden. En av flera gånger vi har träffats!
Miiqa träffade jag efter att jag hade fått ett mycket spontant mail i min mailkorg där det stod att hon skulle komma till Göteborg nästkommande dag.
Frikadellen är sist ut i bloggträffarsvängen och vi hade en mycket trevlig eftermiddag på Condeco.


Det jag vill ha sagt med detta inlägget är att jag verkligen uppskattar att jag har fått träffa så många fantastiska människor tack vare min blogg!

Jag ser med spänning och förtjusning fram emot fler möten med redan stiftade bekantskaper och kanske också några nya ansikten..?

Igår gav jag mig iväg på ännu en bloggdejt. Det var mycket spännande. Jag tror jag var en smula nervös innan jag infann mig på fiket där vi hade bestämt träff. (Så nervös att jag faktiskt glömde bort tiden lite en stund innan och råkade komma två minuter för sent.) (Förlåt Ellen!)

Nåväl!

Frikadellen-Ellen hade på sig nästan hela hennes nyinköpta second-hand-ensemble när vi träffades. Jag hade på mig en vit klänning, om någon mot förmodan var nyfiken. Vi hade båda sminkat oss för varandra, för att inte se ut som hej-kom-och-hjälp-mig. Vi drack kaffe utomhus, skrattade, myste, gick in, skrattade igen, var lite allvarliga en stund & sen skrattade vi lite till.

Ellen är fantastisk! Fyndig, rolig, vänlig, söt & smart.

Vi hade så roligt att vi inte kunde ta ordentliga kort. Ellen har fler.

Jag vil träffa Frikadellen igen.

Javisst var det Pelle jag träffade på spårvagnen i torsdags! Jag stod i godan ro & talade med en kollega när jag plötsligt såg ett bekant ansikte kliva på vagnen. "PELLE!" - skrek jag till min kollegas förskräckelse. "Jag måste.. Pelle!" försökte jag igen. Eftersom hon inte begrep storheten i händelsen lämnade jag henne för att sonika trycka mig igenom hela 4:ans spårvagn för att komma fram till Pelle.

"Hej", sa jag. Det gjorde han också. Sen sa vi att det var roligt att träffas och så vidare. Pelles kompis tyckte att det lät som att vi har känt varandra jättelänge. Det har vi ju, fast i den där parallella världen. Sen kom vi på att vi skulle ta bloggkort. "DET ÄR VIKTIGT!" sa jag. Möjligtvis i falsett. Så vi tog kort.

 

 

Korten blev kanske inte sådär rosafluffigt perfekta som bloggvärlden ofta kräver men det var det bästa vi kunde åstadkomma på 4:ans spårvagn en torsdagseftermiddag.

Men nu har jag träffat bloggstorebrorsan! Ni är med all säkerhet avundsjuka. Pelle är kul. Hans kompisar också.

 

Det var förresten Stefan som tog korten. Det ska han ha cred för.

Idag tog jag med mig Linda & Bebis till Den Stora Bloggträffen. Jag var mycket spänd, glad & en smula nervös.

Tänk om Spiderchick & Avenymamma inte alls var som de verkade i bloggen? Tänk om ingen visste vem jag var & inte trodde på att jag var Myaraq? Tänk om de tyckte jag var för ocool för att vara med? Tänk om de hade lurats och inte alls var där? Tänk om de...

Jag behövde inte vara orolig. Spiderchick & Avenymamma var alldeles fantastiska & det var massa andra fina människor där som kom & gick i omgångar. En liten pojke blåste såpbubblor & det tyckte vi kändes Foki:igt. Sen åt vi kakor, muffins, skvallrade lite om bloggar, pratade om Twilight (för det är tydligen bloggämnet nummer 1..?) & hade det mycket trevligt.

Tack Spiderchick & Avenymamma för ett fantastiskt initiativ & en supermysig eftermiddag!

Jag hoppas vi ses igen i höst. Det var så trevligt så det här får vi göra om, tycker jag.

Bubbles

Kaninen var med hela tiden

Avenymamma & Spider byter kamera

Halvseriöst gruppfoto

Not so seriöst gruppfoto

Avenymamma, Myaraq, Spiderchick

I söndags träffade jag Rebecca. Ni vet, hon den roliga? Utan räkor?

Vi hade en fantastisk fin dag tillsammans. Hon den där lilla otäcka ungen, hon är himla bra hon. Jag har nog aldrig träffat någon som pratar lika snabbt, lika mycket (och stundtals lika osammanhängande) som jag gör. Men det gör Rebecca! Inte en chans att det hade blivit pinsamma tystnader när vi träffas. Inga tystnader alls faktiskt.

Min lilla "otäcka" unge! ♥

Bex & My

 

Tyvärr kom vi på det här med att ta obligatoriska bloggarkort lite i sista sekunden, vilket är en anledning till att vi ser så fruktanvärt dumma (roliga?) ut.

Förra gången vi träffades det såg vi till att gömma oss från förbipasserande och deras anklagande blickar i diverse parker osv när vi skule ta bilderna, men den här gången fick vi snällt ta bilderna utan för centralstationen. Inför alla fördömande människor. Vi skämdes, okej?

 

OBS! Vi är snygga i verkligheten. Vi gör oss bara inte bra på kort.

Hörni, jag har inte glömt att berätta för er hur träffen med Anne gick. Jag har bara inte haft tid.

Anne är så himla himla bra!

Vi pratade (lika mycket, tror jag nästan) om allt mellan himmel & jord. Ganska mycket om den här bloggvärlden som vi träffades i, men också om den riktiga världen där allting annat ryms. Det var roligt när Anne fick tillsägelse & det var roligt annars också.

Anne ville ta kort med de fina Teaterblommorna i bakgrunden. Anne har förresten väldigt blå ögon. Inte jag. Men jag har en synlig huggtand.

Anne förklarade att Teatern har blivit ommålad från pissgult till vitt. Här visar hon.

I söndags var jag som sagt på 3D-bio för första gången. Jag trodde jag var sist i hela världen med att inte ha varit på 3D, men jag har i efterhand fått bekräftat att så var det inte.

Anyway! Ida kom precis i tid & hon kände igen mig, fast jag inte hade någon blomma i knapphålet. Sen köpte vi godis (med massa färgämnen) till Ida & choklad (utan massa färgämnen) till mig.

Sen satte vi på oss flashiga tre-de-brills & poserade vant som de bloggerskor vi är, bland alla människor som köpte popcorn. För min del lyckades jag nästan låta bli att skämmas.

Söt-Ida

 

Upplevelsen var i det stora hela mycket bra med Ida, brillor, saker som nästan hoppade på mig, choklad osv.

Tack Ida!

Nu är bloggfikan överstånden för denna gången. Det är värst vad 2,5 timmar går snabbt när två bloggerskor kacklar i kapp. Inte för att vi på något sätt kacklar, men det är ett så talande uttryck. Vi pratar naturligtvis. Vi pratar mycket.

Under dessa timmar har vi hunnit att äta Hellmansk lunch (foccacia & paj), en smärre räddningsaktion (liten vilsen fågel i växthuset), rett ut den andres livshistoria (vilket fantastiskt liv Anne har levt & lever) & mer därtill.

Bloggers

Anne är fantastisk på alla sätt & vis.
Jag tycker om Anne.

En ros till Anne

Idag, mina vänner, idag, har jag minsann varit på dejt!
Dejt på Hellmanska cafét med finfina Anne & lika fina dotter & fina dotterns väninna.

Anne är precis lika bra som hon verkar i sin blogg - hon är ungdomlig (det är en viss åldersskillnad oss emellan) (Obs, åldersskillnad som knappt märktes!), hon är trevlig, vis, lugn, behaglig, intresserad, skärpt (hon hänger med i mitt pladder - cudos!) & helt enkelt genomtrevlig. Hur bra som helst!

Anne, om du vågar/vill/kan/orkar, så tar jag gärna en fika med dig igen!
Jag menar, någon gång ska jag väl försöka komma mig hem till Nyköping igen.

Vi har ju en grönlandsresa att planera....

Igår, mina vänner, var jag lite starstrucked. Jag fick äntligen träffa den manliga versionen av jag.
Jag drog med lillebror på Standup, nu när han är i storstan ska han ju få uppleva lite saker.

På scenen stod:
Pontus Ströbaek, Kristian Kotteby, Robert Larsson, Elina Du Rietz, Nathalie Söderqvist .. & en till snubbe som hette Nicklas.

Men jag kan ärligt säga att jag gick dit för Kotteby.
Det började lite trevande, ljusnade strax innan pausen, för att efter pausen bli riktigt bra, sådär bra så att man myser lite inuti, för att till slut avslutas alldeles bombastiskt storslaget av Pontus Ströbaek som i 31 minuter höll en fantastisk galen show där han inte ens själv visste vad han höll på med.

Underbart.

My brotha from anotha motha'

Kotteby

Ströbaek (ser ni att det lyser galenskap ur ögonen på honom?)

Saxat ur min mailbox:

"Jag bor i Karlstad, men ska till Gbg imorrn. Har en del dötid, som jag inte vet vad jag ska göra med.. Väldigt mycket i sista minuten, men om du skulle vara ledig och rastlös, så har jag absolut inget att göra imorrn mellan 12-14 och 15-17." - Sat, 12 Sep 2009 20:57:55

Kan ni gissa vem som skrev det? Kan ni det?
Det får ni inte, för jag tänker berätta. Det var underbart fina Miiqa!

Man kan göra så. Faktiskt.

Idag, 40 minuter från här, lite inåt i landet, har jag träffat min lillasyster.
Ja alltså, min blogglillasyster, BBF & fina vän Rebecca!

Dagen har varit ett stort äventyr, men jag kan liksom inte klä dagen i ord som skulle göra den rättvisa.
Så jag tänkte att jag skriver ingridienserna för dagen istället.
Ja?

Sötnos. McDo. Norrköping med sina förvirrande gallerior. Sol. En man som hade dödat en man & som hade tuggummi i skrevet. Glass i stora lass (Obs, utan färgämnen). Skratt. En alkis-flykt. Mentos som smakar konstigt. Kramar. Videoblogg-försök med tillhörande misslyckanden & allt som kan göra en svenskimå riktigt riktigt glad.


Rebecca tog för övrigt fram den där tidtabellen 5 gånger under dagen för att försäkra sig om att tåget gick & att hon skulle komma hem.

Min lilla vilsna "otäcka" fina skruttunge!

Jag har under en tid sms:at alldeles helt oskyldigt med en fellow blogger.
Nu passade det sig så att han befinner sig här på Rätt Sida Sverige för Way out West.
Vi bestämde oss, helt spontant för att ses igår.
Han var så jävla nervös att dök upp dyngrak  till vårat möte. *



Det är ju inte varje dag man plockar upp "fulla främlingar" sisådär på gatan & tar med dem hem & ger dem vatten.
Men det blev ett fint möte.
Möjligvis lite ofokuserat, men fint.
Ett fint möte med Crussoe.

(* Det kan också ha varit så att han bara var lite salongsberusad. Det kan också vara så att hade inmundigat alkoholhaltiga drycker för att han var på festival. Det kan också vara så att han kanske inte var så värst nervös ändå. Kan vara så.)