Just another day at the office

Ibland kan man undra hur det är ställt med folket på mitt jobb. Här följer två utdrag från min tisdag.

Norsk kollega: Fy fader! Jeg d-r-e-p-e-r den neste svenske som ler av meg!
... vilket föranledde att jag började skratta hysteriskt. Vilket för övrigt var helt fel sak att göra, kan jag meddela.

När jag sedan kom tillbaka från min lunchrast fann jag min chef krypa omkring på alla fyra under mitt skrivbord. Det tyckte jag var ganska underligt beteende.

My: Vad... gör du..?
Chef: Letar sladdar. (Det här sa han som det var den naturligaste saken som finns att göra, vid lunchdags på en tisdag)
My: Jaha... Öh.. Tycker du det är givande?
Chef: Ja! Jag hittar ju sladdar & drar ut dem.

Sen gick han iväg med en oidentifierad svart sladd i sin högra hand.

& jag stod kvar vid mitt skrivbord & undrade hur jag ska överleva sommaren på det här kontoret utan att bli fullständigt knäpp.

I huvudet på My | |
#1 - - tobys.se - En släng av ADHD och hjärnsläpp:

Hahaha. Ja du , det är inte lätt.

#2 - - anne:

Du skulle bett honom ta alla sladdarna! Sladdar är det värsta jag vet!

#3 - - Hääna Banääna:

Haha, låter inte helt olikt mitt jobb :P Men om det är likt så kan du vara lugn! När jag fick ett nervöst sammanbrott och skrattade så jag grät, åt något som inte var det minsta kul, såg jag hur en av våra sommarextror tittade på mig med lätt panik i ögonen, men jag förklarade lugnande för henne (ja, när jag tillslut hade lugnat mig) att så här blir man bara om man har övervintrat på det här stället. Det kanske är samma på ditt jobb?

#4 - - Micaela:

Du.. Jag skrattar alltid i smyg åt norskarna. De pratar ganska roligt.. ganska ofta.. det måste jag erkänna.

#5 - - Annikasan:

men va´?! Är inte norrmän alltid glada?

Upp