Talande apor är vi allihopa
Tydligen bestämde sig min hjärna för att jo, halv fyra, då ska vi vara vakna och sätta igång och fundera. Så medan min hjärna funderade bäst den ville så låg jag mest och tänkte på att jag skulle vilja somna om.
Det värsta var att jag faktiskt lyckades somna om igen - en halvtimme innan väckarklockan ringde. Så nu är jag ett fullständigt vrak. Och jag har skitbråttom. Men jag skulle vilja lämna er med ett vettigt budskap som kanske är bra att ta till sig när någonting känns lite väl jobbigt.

Var kommer honungen ifrån?

"Blandning av blomsterhonung från länder i och utanför EU" - Jahaaaaaa, dääääääär ja! Det vet jag ju precis var det ligger, det ligger ju.. precis just där ja.
Paniken som uppstår när man inte får av sig en ring
Så fort jag hade satt på mig den mindes jag varför jag inte har använt den på länge. Jag kom nämligen på att jag brukade få ha den på ringfingret på vänsterhanden eftersom den var lite för tight för att ha på högerhanden.
Jag fick inte av mig den. Nej, inte ens med diskmedel. Inte heller med olja, inte med läppsyl och inte med tvål. Ringen satt obönhörligen fast och jag började inse att den nog inte kommer av i första taget. Speciellt inte eftersom jag vägde 15 kg mindre när jag fick ringen.
Fast jag lyckades till slut pilla av mig ringen igår. Pjuh! Den får nog ligga i smyckeslådan ett tag till.

Det är inte den trötta tjejen på bilden som har skrivit brevet
Ponera att en tjej, sisådär 22 år gammal, har haft en lång stressig vecka och en nästan lika lång dag med redovisningar. Ponera vidare att nämnda tjej åkte och handlade efter skolan och kom hem med en ny tidning. Ponera sedan att nämnda tjej tog med sig nämnda tidning till soffan för att läsa lite. Ponera sedan att tjejen somnade med tidningen på magen.
Min fråga är - hur sorgligt är det egentligen att somna på soffan innan klockan 19 på en fredagkväll?
(Inte för att det har hänt mig alltså) (Jag frågar åt en vän) (Eh..).

Det är inte den trötta tjejen på bilden som har skrivit brevet
Rodeo och spruckna byxor
Och mina byxor gick sönder. De sprack på mekaniska tjuren.
Jag undrar nu - räknas spruckna byxor som bra betyg eller dåligt betyg? Det var ingen bukspräckning orsakad av för mycket mat, men det kunde det lika gärna ha varit eftersom jag åt friterad förätarmat, oxfilé till middag och gav mig på en jättestor bananasplit (som två kollegor visserligen fick hjälpa mig med att äta upp).
Jag satt för övrigt i 36 sekunder på den där himla tjuren. Det var nästbästa tiden så det får vara värt att byxorna sprack.

Ett stycke chef på rodeon.
PS: Det var rätt kul när det var min chefs tur på tjuren. Han sa nämligen "Äsch! De första 20 sekunderna är piece of caaaake!" och så flög han i backen. Prick 10 sekunder klarade han.
Om det här med egentid
Och av samma anledning som att jag tycker om att vara ensam ibland, skiter jag helt enkelt i Skype/Facebook/telefonen. Jag svarar inte om någon skriver eller ringer. Bara sådär.
Det är inte nödvändigtvis för att för att jag inte vill prata med dem som ringer, utan för att jag inte känner för att prata med nån över huvud taget. Ta det inte på fel sätt.
Ibland vill jag bara ha lite egentid.

När en kompis ringde men inte fick svar
Det är möjligt att jag har fel

Vad tror ni?
En ledtråd - "aj"
Så det fick alltså bli 11 timmar framför datorskärmen idag. Och vet ni? Jag glömde mina glasögon hemma.
Den som kan gissa hur mitt huvud känns nu vinner en hel korg av tycka-synd-om-My:ande.

Varför går inte människor i ide? Egentligen?

Morgonfrilla och tredje koppen med kaffe
Om inte ljuset kommer tillbaka och jag börjar vakna till liv snart skiter jag i det här. Då klipper jag av mig allt mitt hår, limmar fast det på kroppen och går och lägger mig i första bästa grotta i skogen.
Papercut
Det är ju typ världens minsta sår. Och kanske världens mest onödiga grej!?

Impulsiv & klen
Idag var ett sånt tillfälle.
Så här är det: Jag har länge varit extremt trött på mitt svarta köksbord men har inte riktigt haft lust (eller råd) att köpa ett nytt köksbord. Jag vill ha ett vitt, förstår ni.
Nu är det så att mitt förra köksbord var ett vitt dito och eftersom jag är lite.. hm.. "ekonomisk" av mig har jag inte slängt bort det ännu. Och så rann bägaren över idag och jag var så dundertrött på det svarta köksbordet att jag tänkte "Fuck it! Jag tar upp det gamla fula vita bordet från källaren så får det duga så länge!" Sagt och gjort, nu har jag släpat upp det gamla fula vita bordet från källaren och monterat ihop det.
Utan att tänka mig för. Dumt, för nu har jag helt plötsligt två ganska så stora och ganska så fula köksbord i mitt lilla kök och det vill jag ju inte ha.

En idé är ju förstås att montera det svarta köksbordet och bära ner det i källaren. Problemet är bara att jag inte kan det. Det är nämligen sjukligt tungt och den enda anledningen att jag ens har bordet är för att jag fick hjälp av en väldigt stark herre att bära in bordet.
Så. Ja.. Så kan det gå när man är lite väl impulsiv. Och klen.
I felt so stupid

Snälla säg att ni inte heller visste vilket håll bussen åker. Snälla.
Dagbok & minnesförlust
Synd bara att jag:
1) har glömt namnen på hälften av alla ställen vi var på
2) har glömt hälften av allt vi sa på alla ställen vi var på
Men jag får försöka lösa det. Om inte annat kan jag ju diskutera, analysera och reflektera över olika Angry birds-strategier. Jag spelade nämligen rätt mycket Angry Birds, där jag satt längst bak i bussen.

Här tillexempel stannade vi för att titta på landformer och vassa stenar som man kunde skära sig på.
End of the world?
Alltså.. Är det ingen som har tänkt att maya-indianerna helt enkelt tröttnade på att göra kalender efter sisådär 5000 års kalendermakande?
Eller så kanske det bara inte fanns plats för mer kalender på den där plattan?

Att jorden ska gå under är ju lite att ta i känner jag. Men jag kanske blir sjukt förvånad den 21 december, vem vet.
Nu vill jag inte se åt html på ett bra tag
Det här är så himla typiskt mig - jag bad om hjälp med designen men istället för att vänta på er hjälp eller ens invänta era åsikter satte jag strax igång med ett evighetsprojekt själv och skulle tvinget ändra och dona med designen själv fast att jag vet att jag är helt värdelös på html och estetik. Men nu har jag bytt bort allt det blå (så himla trött på blå efter 2,5 år av blå blogg!) och ersatt med grått.

Man kan trycka grått är fult om man vill, men jag tycker det känns bra. Det är vilsamt. Och för att liva upp det lite plockade jag upp det lila från blommorna i headern och tryckte in lite lila här och var. Jag skulle egentligen vilja ha en ny header, men det projektet ger jag mig inte in på själv. Så det får vänta.
Men nu ser det iallafall ut som det gör här inne. Jag hoppas ni gillar det.
Nu återgår vi till vanliga blogginlägg tycker jag. Låter det bra?
Grått är väl minst lika flott som blått?
Och en annan grej som ni redan visste om mig är att jag inte är speciellt tålmodig av mig. Det kanske kanske kanske kan förklara varför jag har satt igång och härjat runt lite med designen själv redan. Utan att vänta på era åsikter. Jag höll nämligen på att spy på den där blåa färgen.
Såatteh.. Tryck på F5 nu.
Ni får gnälla. Men bara konstruktivt.
Och om ni kan göra det bättre själva så snälla - gör det. Jag orkar inte kriga mer med htlm nu.
Ny blogg-design efterlyses
Jag har gått i design-bytar-tankar ett bra tag nu, men har inte kommit till skott. Men vad tror ni? Ny design, nya friska tag?
Har ni några önskemål om hur ni vill att den ska se ut i så fall, så PLEASE, skriv i kommentarsfältet. Det är trots allt ni som tittar mest på bloggen. Och en grej till - jag är fullständigt html-handikappad och estetiskt begränsad så om ni känner till någon bra blogg-designer kan ni väl tipsa mig?
Eller så kanske ni rent av själva är rena rama Photoshop-kungarna och html-ninjorna och känner att ni SÅKLART vill göra min design åt mig. Det vore nästan bäst. Snälla?
Jag kan naturligtvis betala för mig. I kakor eller pengar. Man kan få välja själv, men då måste man vara riktigt duktig.

Remember this?
You are not the boss of me now
Så jag bestämde mig igår för att jag ska vara väldigt mycket sträng mot mig själv, skärpa mig och ta tag i sakerna. Hittills har det gått sådär med den där disciplinen kan man säga. Sedan klockan ringde i morse klockan 7 har i princip ingenting hänt.
Jag låg kvar i sängen och snoozade en timme och låg sedan kvar och drog mig ytterligare en timme med telefonen (morgonfacebook, morgonwordfeud, morgoninstagram, morgonmail, morgonbloggar, morgonnyheter) och sen gick jag upp. Bara för att sätta mig här, dricka tre koppar kaffe och rota lite i Spotifylistorna. Jag vet att jag måste jobba, men grejen är att jag avskyr att bli tillsagd att göra någonting.
Och tydligen avskyr jag också när jag själv säger till mig själv på skarpen. Auktoritetsproblem much?

Jag ställer frågorna, ni ger svaren
Jag tänkte att ni säkert har någon idé om vad ni tycker det ska finnas mer av i bloggen. Eller så kanske ni har en idé om något inlägg ni skulle vilja läsa. Eller så kanske ni har någon lista ni tycker jag kan göra. Eller så kanske ni vill ha en klassisk frågestund? Ni kanske har en sjukt bra rubrik på lager som ni kan ge mig som jag kan skriva ett inlägg om!? Ni kanske vill ha fler bilder? Kanske färre bilder? Eller så kanske ni inte vill någonting alls?
Talk to me.

My vill ha era åsikter.
same procedure as last year
2012 är det nu ja..
Tänk att det ska vara så fantastiskt svårt att skriva rätt årtal efter nyår! Men jag får väl bara vänja mig - vanligtvis brukar jag skriva fel till långt in i mars eller april.

