Förlåt på förhand
Jag är på väg till vårdcentralen för att ta ett blodprov. Ni som har hängt med i bloggen ett tag vet att det är ungefär det värsta jag vet.
& till dig skötare/sköterska som ska sticka mig i armen: Förlåt om jag kräks på dig. På allvar alltså, förlåt. Och om jag svimmar kan du väl passa på att sticka mig innan jag vaknar? Jag lovar att det är smidigare än att försöka sticka mig samtidigt som jag panikgråter.
Det var bara det. Och förlåt igen om jag kräks på dig.
Jag kan ta platsen istället för dig.. Jag gillar sprutor ;-)
Stackars du!
Hej myspys.
Jag har förhöjd blodproppsrisk vilket innebär att med alla förlossningshormoner måste jag få blodförtunnande medicin varje dag i sex veckor efter förlossningen.
Subkutant. Vilket betyder under huden.
För att få in medicinen under huden måste jag GE MIG SJÄLV en spruta VARJE DAG. VArJE DAG måste jag plocka fram en förbannad förifylld spruta och sticka mig själv i låret. Efter att jag har sänkt in en ondskefull nål I MITT EGNA KÖTT måste jag trycka på kolven för att få in en brännande vätska som ska hindra mina blodkärl att proppa ihop sig.
Ibland undrar jag om det är att föredra.
Ja. Jag kände att jag ville särskilt dela med mig av denna historien med dig. Stickrädd som du är.
Jag lider med dig. :(
Hoppas du får typ en klubba sen efter eller nått! Eller det kanske man inte får av läkare? Bokmärken, det är kanske nyttigare?
Du lär inte bli sprutnarkoman...
Hallå hur gick det!?!??
