En liten text om lightsticks
Jag kom över ett par light-sticks förra veckan.
Jag blev överförtjust! Jag är en sån där person som man kan göra glad med de simplaste medel och ärligt talat - saker som lyser måste ju anses vara bland de allra bästa sakerna som finns. Speciellt om de lyser i bjärta färger!
Pinnarna lyste - jag var lycklig och tänkte mig en massa situationer där de kunde komma till nytta under min promenad till bussen. Eftersom det hade blivit ganska sent hade mörkret gjort sitt intåg och det verkade naturligt att lysa upp min väg med dem. Jag trodde också att de kunde vara bra för att skrämma bort eventuella våldtäktsmän. Ponnypojken trodde snarare att de skulle locka till sig olämpliga män (som dumma malar till levande ljus där de brinner upp och dör ihjäl) och han rekommenderade mig att lägga pinnarna i min ficka istället för att gå och vifta med dem.
Hans tips hade nog funkat ganska bra om det inte hade varit så att pinnarnas ljus var så intensivt att de lyste igenom med resultatet att det såg ut som att jag gick omkring i centrala stan med ett litet raveparty i min högra jackficka.
Ponnypojken fick också rätt i att de istället för att skrämma bort tveksamma individer lockade till sig dem, för när jag klivit på bussen kom en något överförfriskad herre (som kanske delar lite för mycket gener med ovan nämnda dumma malar) fram till mig och sa "Din ficka lyser. Coolt.. Typ.."
Jag blev överförtjust! Jag är en sån där person som man kan göra glad med de simplaste medel och ärligt talat - saker som lyser måste ju anses vara bland de allra bästa sakerna som finns. Speciellt om de lyser i bjärta färger!
Pinnarna lyste - jag var lycklig och tänkte mig en massa situationer där de kunde komma till nytta under min promenad till bussen. Eftersom det hade blivit ganska sent hade mörkret gjort sitt intåg och det verkade naturligt att lysa upp min väg med dem. Jag trodde också att de kunde vara bra för att skrämma bort eventuella våldtäktsmän. Ponnypojken trodde snarare att de skulle locka till sig olämpliga män (som dumma malar till levande ljus där de brinner upp och dör ihjäl) och han rekommenderade mig att lägga pinnarna i min ficka istället för att gå och vifta med dem.
Hans tips hade nog funkat ganska bra om det inte hade varit så att pinnarnas ljus var så intensivt att de lyste igenom med resultatet att det såg ut som att jag gick omkring i centrala stan med ett litet raveparty i min högra jackficka.
Ponnypojken fick också rätt i att de istället för att skrämma bort tveksamma individer lockade till sig dem, för när jag klivit på bussen kom en något överförfriskad herre (som kanske delar lite för mycket gener med ovan nämnda dumma malar) fram till mig och sa "Din ficka lyser. Coolt.. Typ.."
Nu har mina lysnade pinnar slutat lysa och jag är lite ledsen för det.
Kommentarer
Postat av: Josefin
Tack för bästa komplimangen tar mig ytterligare en slurp av botoxdrinken ;)
Postat av: Emma says style, love & rock and roll.
haha men åååh så coola, gör varje dag till ett rave liksom!
Postat av: ida
Å. Bjärta! Jag fascineras fortfarande av det ordet.
Postat av: Frikadellen
sv. Huruvida det är ställt med hans snickarkarriär eller ? :D
Postat av: Bernt
Tur att man inte heter Bjärt, skoj att bli kallad Bjärt-fjärt, liksom!
Postat av: anne
Skaffa nya? Jag tycker de låter som något kul att ha! :)
Trackback
