En sista fundering om det där blodprovet
Ni vet det där blodprovet som jag tog? Jag lovar att jag ska sluta tjata om det. Snart.
Jag har ju gjort så stor sak av att jag inte kräktes eller svimmade när den där svinsnygga killen tog blodprovet. Att han liksom var värd att hålla mig vid medvetande för.
Nu sa min kollega "Men hade det inte varit bättre att svimma då? Så hade du ju fått mun-till-mun-metoden".
Nu när hon lägger fram det på det sättet...
Jag kanske kommer att behöva ett till blodprov ganska snart. & då kanske jag svimmar. Vem vet?
Såhär såg jag ut i min ungdom, förresten
Vilken söt ungdom.
Fin du är i page! Men så klär ju allt en skönhet!!!
Om du svimmar nästa gång (och förutsatt att det då är samma kille) du rör du dig så att kanylen säkert lägger sig mot kärlväggen och då rinner inte blodet ner i röret och om du har tur så koagulerar blodet för snabbt och då kan man inte använda det och då blir du kallad för ny provtagning!
Tjohooo!
Det här blir ju alla tiders flirtuppägg!!!
Helledudaledej vad söt!
Fast... mun-mot-mun-metoden är ju jävligt... enmannagrej. Hur mycket njuter man av en annans käft när man är medvetslös?
Jag tycker du gjorde rätt i att hålla dig vaken.
Uti bröstet trippar mitt hjärta precis som balett, käääärlek på lasaaareeeett!
Fast.....att bli uppblast som en ballong kanske inte ar sa skont, aven av en svinsnygging? Speciellt inte om det aven involverar hjartmassage. AJ.
Yeyhey! Du passar i pagefrissen, till skillnad från en annan. Dy är schnögg! Eller var. Eller är. Ja. Alltid
wow, du var skitsöt i kort hår!
