Hur natten gick
När ni läser vad Linnea har skrivit kanske ni förstår att jag har en viss (o)vana att sova lite oroligt.
Jag hade under tonåren en tendens att sparka omkring så vilt att jag ofta fastnade i min sovsäck, kastade av mig diverse klädesplagg, ramlade ut ut sängen(!), slängde kuddar, vaknade på tvären i sängen & trasslade in mig i bäddmadrassen.
Det verkar som det har vuxit bort - jag vaknade i morse med alla kuddar kvar i sängen, alla kläder på, täcket låg fint över mig & till och med filten var kvar.
Vad säger ni nu va?
jag är också en som har orolig sömn. men på andra sätt än vad du har. du råkar inte ha någon aning om varför man inte ramlar ur sängen mycket oftare än vad man gör? alltså, även om man sover lungt rör ju de flesta människor på sig under natten. finns det någon mekanism som säger att nu är man för nära kanten och det är inte bra?
Säger att det är fult att ljuga.....
oj, förvånande. Du har alltså börjat sova som folk? ;)
Jag undrar fortfarande om inte min teori stämde också? Inte ens lite?
Sov du ens? Eller låg du blickstilla och vaken hela natten?;) Hoppaas du får lite värme snart!
Det gick ju bra. Kanske dags att flytta tillbaka sängen innan det händer något tokigt...eller är det fortfarande kallt?
Vad skönt att det gick bra! Hoppas det går lika bra i natt, sov gott lilla My!!
