Bredvid gratis påtår är allt annat ovidkommande
(Gästbloggat av Björn)
Jag känner lite grann av vikten i det som ligger framför mig. Jag känner faktiskt rent av igen mig i backhopparen som står och svettas liten högst upp i backen och hoppas att ingen märker att hans mössa deklarerar texten ”disneyklubben” i gula bokstäver. Jag känner mig kort sagt lite som en bluff, jag är ju faktiskt ingen bloggare. Men å andra sidan, tänk om Nalle Puh tänkt att, ”nä flyga ballong för att hämta honing låter obehagligt”, hur roligt kapitel hade det blivit?
Jag och My sitter i ett Göteborg som ligger lite som i en yrande snöglob, och medan frustande snögubbar kommer in genom caféets dubbeldörrar och tänker ”Åh, Melissa Horn på radion” har jag lyckats byta min rättmätiga mellanmuffins (förtjänad genom inköpt Hallelujah-meny) mot en dito i miniformat (jag vill inte bli tjock, låtsas inte som att ni inte vet hur det är). ”Ett vanligt café” kanske ni tänker, men inte desto mindre platsen för ett litet skådespel.

Björn
Bakom disken står idag inte en söt leende blondin, inte heller en glad leende muffins-kerub i storlek large, utan en jättelik staty. Det är nästan lite att så att man vill samla sina vänner och gissa om det kanske kan vara klassisk stil, medan en vän påpekar att den stela blicken och ointresserade hållningen säkerligen antyder nygotisk, när statyn plötsligt säger ”Hej.” Man hajar till lite. Den talade. Man tvingas svälja sin sinnrika gissning om klassisk jugend och anpassa sig till att jätten tydligen lever, men för mig och My manifesterade sig i samma ögonblick en mission, ett högre kall, vilket My formulerade i uppdragsbeskrivningen ”I will make the bastard smile”.
Vi hoppar vigt framåt en halvtimme i tiden och My har åstadkommit en krampig ryckning i jättens ena mungipa, medan en tjej i genomskinlig topp och klart lysande vit behå har lockat fram ett tusenmegawatts-smile. Jag har lyckats åstadkomma en knyckning av nacken som jag tror betyder ”hej” när jag köpte en toast, men det kan också betyda ”gå härifrån”. Men faktum kvartstår, detta café har gratis påtår, allt annat är ovidkommande.
haha trodde först att han höll i den svarta pelaren
hm.. jag gillar Björns gästbloggande, kan inte han hälsa på oftare? ^^
vill också skaffa mig en gästbloggare men tyvärr har jag endast skitroliga kompisar som inte kan uttrycka sig i skrift - de måste liksom upplevas... :(
Härlig bild :D
Heja Björn!!
Gratis påtår blir mer och mer sällsynt trots det stigande priset på en kopp kaffe.
Jag kan till och med tänka mig att fika på COOP Forum för det goda billiga fikat och GRATIS påtår istället för att åka in till stan och fika på något av de coolare fiken med dyrare kaffe och snyggare människor. Men inte alltid...för ibland går det coolare före det billigare.
Hahaha, gratis påtår. Det ENDA som gäller.
